Mitt liv i Kongo

Sitter just nu tillsammans med min familj, alltså min svenska riktiga familj, på vårt hotellrum i Pointe-Noire. Min familj har bara eller jag kanske ska säga redan varit här i en vecka och har hunnit få vara med om en massa upplevelser. Ja det är nog mer än vad jag var med om min första vecka men de är ju inte här lika länge som jag så det är väl tur det. Min familj anlände på flygplatsen Maya-Maya för nästan exakt en vecka sedan nu. Planet skulle landa 18.30 då jag var vid flygplatsen, först vid 20.00 fick jag se dem och jag kan säga att den en och en halvtimman medan jag och Alexandra stod och väntade tillsammans var riktigt pirrig. Så fort vi såg några vita tänkte vi att nu kommer våra familjer men nej det var inte dem.. När vi sedan fick se dem var det riktigt underbart!

 

På torsdagen fick de följa med mig ut på träningen då både Emmy och Kajsa var med och tränade i mitt 9-12-årslag, snacka om att de blev populära. På fredagen var jag på ett ledarmöte och fick lämna familjen lite ensam, på kvällen umgicks vi med Alexandras familj och var ute och åt. Lördagen var en innehållsrik dag som började med att jag, Alexandra, Johanna och Arvid agerade tomtar på förskolans julavslutning i Alexandras familj. Det var kul men också lite hemskt när vi efteråt skulle ta kort med alla dessa barn och många av dem var så rädda för oss att de grät. Efter detta drog vi vidare till nästa julavslutning på Gothia, fotbollsskolan, där hade det redan dragit igång när vi kom eftersom vi var sena efter avslutningen innan så det var hur mycket folk som helst. Om det nu var som det stod på papprerna var det 218 barn på fotbollsskolan som deltog men det var ju en hel del andra folk som var där bara för att kolla på festligheterna. Det var nämligen sång, teater, gymnastikuppträdande, jag och Johanna fick också väldigt spontant gå fram vid micken och sjunga "Så mörk är natten". Vi hade nämnt innan någon gång att vi kunde tänka oss sjunga men det var inget bestämt så vi trodde inte det skulle bli något men sedan kommer Mouck(ansvarig på fotbollsskolan) och frågar Stina ska ni sjunga? Så så blev det. På kvällen var vi hembjudna till min kongofamilj. Dom hade förberett en riktigt finmiddag åt oss. 

 

Även söndagen blev en tidig morgon då vi åkte iväg till kyrkan där jag skulle vara med och sjunga. Det visade sig att gudstjänsten vi skulle vara med på var i fyra och en halv timma vilket vi inte riktigt var förberedda på men det var en upplevelse i sig och sången gick bra den med. 

 

Så blev det julafton även här i Kongo. Ja under mina 19 år så är det ju definitivt den här julaftonen som sticker ut på alla sätt. Bara det att vi var ute och gick i 30-gradig värme, var de enda vita vi såg och även de enda som firar julafton(de firar ju bara på juldagen här). Trots att det verkligen inte var som vanligt så fick vi lite julstämning trots allt. Vi hade julmiddag tillsammans med Alexandras familj som bestod av julskinka, pasta, ägghalvor med kaviar, fikon, fruktsallad och pepparkakor, glögg, skumtomtar och fudge. Vi kollade även på Svensson Svenssons jul så vi hade det riktigt mysigt. Gårdagen var en vilodag och förberedelser inför avresan idag till Pointe-Noire. 

 

Nej nu blev det lite väl långt här, hoppas ni orkat läsa. Nu ska det spelas lite kort här i lyssnandet till regnet som verkligen öser ner. Ha det bra alla där hemma!